Vad är taxonomi och varför ska man som akvarist over huvud taget bry sig om det? Taxonomi rör den vetenskapliga namngivningen av levande organismer. Den svenske vetenskapsmannen Carl von Linné la grunden till det taxonomiska system som används idag. Genom att förstå grundprinciperna i detta system kan man som akvarist få mycket information gratis bara genom att veta en fiskarts vetenskapliga namn.
Låt säga att jag hittar en fisk i en fiskaffär och blir intresserad av att hålla den. Butiksinnehavaren vet det vetenskapliga namnet på fisken, men inte så mycket mer. Just nu ser fisken inte ut att må så bra och butiksinnehavaren förklarar att den levererats av misstag och att han inte vet hur han ska ta hand om den. Jag går till biblioteket och letar efter information om arten i fiskböcker och på Internet, men jag hittar knappt något alls om just den här arten. Vad gör jag då? Eftersom jag vet det vetenskapliga namnet på fisken vet jag vilket släkte den tillhör. Alltså kan jag leta upp alla kända nära släktingar till den och se om det finns mer information om dessa fiskar. Jag kan givetvis aldrig utgå ifrån att den här arten vill ha exakt samma förhållanden som sina nära släktingar, men jag har i alla fall en mycket högre chans att ge den rätt förhållanden än om jag skulle famla helt i blindo. Det här är bara en av många situationer där man kan ha nytta av att förstå de grundläggande principerna i det taxonomiska systemet.
Den etymologiska bakgrunden till termen taxonomi är två grekiska ord. Verbet tassein betyder ”att klassificera” medan substantivet nomos betyder ”lag” eller ”vetenskap”. Ordet taxonomi kan därför översättas till vetenskaplig klassificering. I början användes termen taxonomi enbart när levande organismer klassificerades, men idag används termen mer fritt. Som nämnts ovan var Carl von Linné en av pionjärerna inom området taxonomi. I takt med att vi lärt oss mer om olika organismers släktskap och utveckling har hans ursprungliga klassificering av organismer ofta fått ändras, men själva grundtanken bakom är fortfarande den samma idag som under hans levnad. På senare tid har den moderna DNA-tekniken gett vetenskapen ett mycket användbart redskap för att klassificera levande organismer, och fiskar är inte något undantag.
Alla levande organismer delas in baserat på Domän, Rike, Stam, Klass, Ordning, Familj, Släkte, och Art. Ibland används även Understam, Underklass, Underordning och Underfamilj. Det vetenskapliga namnet på en art visar dig artnamnet och vilket släkte den arten tillhör. Ta till exempel fisken Platy som återfinns hemma hos många akvarister. Den Platy som vanligen finns i akvariehobbyn är den sydliga Platyn vars vetenskapliga namn är
Xiphophorus maculatus. Genom att se på det vetenskapliga namnet får vi veta att den här fisken tillhör släktet Xiphophorus. Ordet Xiphophorus är en sammansättning av två grekiska ord, där det ena betyder ”svärd” och det andra ”bärare”. Alla fiskar där första delen av namnet är Xiphophorus tillhör det här släktet, inklusive en annan vanlig akvariefisk vid namn
Xiphophorus hellerii. Du kanske inte har hört talas om
Xiphophorus hellerii men du känner säkert igen namnet grön Svärdbärare. Eftersom Platy och Svärdbärare tillhör samma släkte är de nära släkt med varandra. Att veta vilka fiskar som är nära släkt är viktigt för att undvika korsbefruktning eftersom det är förhållandevis vanligt att fiskarter från samma släkte kan befrukta varandra. Om du placerar Platy och Svärdbärare i samma akvarium kan det lätt resultera i fiskyngel som är en korsning mellan de två arterna. Korsningar är ett problem för den som t ex vill odla Platy i sitt akvarium, eftersom det inte går att veta om avkomman i ett sådant akvarium är 100% Platy eller inte.
