Tanganyikaciklidernas olika habitat
Tanganyikaciklidernas olika habitat
 

Menu
 

· AC Akvarium
· Verktyg
· Kontakta oss
· Fisk Anatomi
· Länka till oss
Akvariefisk arter
· Populärnamn
· Vetenskapligt namn
Saltvattensfiskar arter
· Populärnamn
· Vetenskapligt namn

-----------------------
 
Andra språk
  · Tropical fish

Sök på AC
 



AC akvarium
Aquarium Artiklar
  · Afrikanska Ciklider
· Akvariedekorationer
· Aquarium artiklar
· Akvarieväxter
· Barber
· Kampfisk
· Odling
· Malar
· Central Amerikanska Ciklider
· Ciklider
· Clownfisk
· Koraller
· Corydoras malar
· Diskus
· Dvärg ciklider
· Fisk sjukdomar
· Grodor och sköldpaddor
· Smörbultar
· Guldfisk
· Gurami
· Kräftdjur
· Maneter
· Killifisk
· Viktoria ciklider
· Levandefödare
· Malawi ciklider
· Saltvattensakvarium
· Saltvattensfisk
· övrig fisk
· Rovfisk
· Foto
· Dammfisk
· Ansvar
· Regnbågsfisk
· Hajar
· Syd Amerikanska ciklider
· Fisk taxanomi
· Tanganyika Ciklider
· Tetror
· Fisk mat

Tanganyikaciklidernas olika habitat

Under mitten av 1940-talet utforskades Tanganyikasjön av en professor vid namn Max Poll. Hans expedition var den andra stora kartläggningen av sjön och Max Poll var en av de första vetenskapsmän som fokuserade på den häpnadsväckande grad av specialisering och segregation som uppvisas av cikliderna i Tanganyikasjön. Professor Poll delade in sjön i sex huvudbiotoper och hans uppdelning används fortfarande av akvarister ett halvt århundrade senare. Enligt Professor Poll är de sex huvudbiotoperna i Tanganyikasjön den steniga kusten, vågbrytningszonen, den sandiga bottnen, den gyttjiga bottnen, det öppna vattnet, och det bentiska vattnet.   

I den här artikeln ska vi ta en närmare titt på dessa sex biotoper och de ciklider som lever i dem.

Den steniga kustbiotopen i Tanganyikasjön

Den steniga kustbiotopen kan delas in i tre olika delar: det grunda steniga kusthabitatet, det steniga sedimentfria habitatet, och det steniga sedimenttäckta habitatet. Nära ytan hittar man det grunda steniga kusthabitatet och dess invånare. Om du fortsätter nedåt kommer du till den branta miljö där inget sediment kan samlas – det steniga sedimetfria habitatet. Under den biotopen ligger den tredje och sista stenbiotopen, det steniga sedimenttäckta habitatet.   

Det grunda steniga kusthabitatet

Det grunda steniga kusthabitatet kännetecknas av sina stenar, vilka varierar i storlek från småsten till fotbollsstora stenbumlingar. Stenarna ligger på den sandiga bottnen och om du vill hålla tanganyikaciklider från detta habitat ska du helst ge dem sandbotten och gott om stenar av varierande storlek i akvariet. Det grunda steniga kusthabitatet är inte jättegrunt på alla platser, utan kan hittas så pass långt ned som på 22 meters djup i vissa delar av Tanganyikasjön. I de flesta delar av sjön befinner det sig dock på betydligt grundare vatten. Det grunda steniga kusthabitatet erbjuder cikliderna gott om mat vilket har lett till våldsam konkurrens bland arterna om eftertraktade jakt- och betesområden. Många ciklidarter som hör hemma i den här biotopen har utvecklat ett mönster av band på sidorna som gör det möjligt för dem att smälta in i bakgrunden i det grunda vattnet och hålla sig kamouflerade. Ciklider som lever på grunt vatten måste inte bara akta sig för vattenlevande rovdjur – fåglar utgör också ett konstant hot. Mönstret av band gör fisken svår att få syn på för fåglar som hovrar över vattnet när fisken rör sig mot en bakgrund av skimrande vågor.

Det steniga sedimentfria habitatet

I det steniga sedimentfria habitatet är det ont om småsten och de flesta stenar är istället stora eller medelstora. Stenbumlingar som är flera meter i diameter är inte ovanliga här, och även de mindre stenarna brukar vanligen vara över en meter i diameter. Det sedimentfria habitatet är normalt väldigt brant och det finns ingen sand som stenarna kan vila på. Eftersom det inte finns något sedimentlager kan hela habitatet täckas av alger. Växtätande ciklider från denna biotop kommer att uppskatta frodig algväxt i akvariet, och många av dem behöver också få köttig mat och då och då eftersom de i naturen brukar råka få i sig smådjur när de betar alger. Dessa smådjur förser dem med nödvändigt protein. 

Det steniga sedimenttäckta habitatet

Detta habitat ligger längre ned än de övriga två och är inte lika brant. Typiskt sett hittar man det steniga sedimenttäckta habitatet på ett djup av 3-14 meter. De många stenarna är täckta av sediment och algväxten är därför inte lika frodig här som i de två ovanliggande habitaten. Det steniga sedimenttäckta habitatet erbjuder ändå tillräckligt med näring för de många små ciklidarter som du kan hitta gömda mellan stenarna.     

Vågbrytningszonen i Tanganyikasjön

Zonen där vågorna bryts är begränsad till de översta 100 cm av vattnet längs stranden. I denna biotop skapar de våldsamma vågorna en hög grad av turbulens, och här kan man hitta ciklider som har utvecklat speciella anatomiska anpassningar för att överleva de starka krafterna och de konstanta vattenrörelserna. Här lever t ex de söta hästnoscikliderna som har extremt små simblåsor vilket gör det enklare för dem att hålla sig nära bottnen. Vågbrytningszonen kännetecknas av höga syrehalter och låga koldioxidhalter.

Den sandiga bottnen i Tanganyikasjön

Den sandiga bottnen är resultatet av erosion som pågått i miljontals år, en process som fortfarande fortgår idag. Det är ovanligt med vattenväxter i den här biotopen, och till skillnad från stenbiotopen har sandbottnen inte någon stor samling stenar och skrevor att söka skydd bland. Ciklider från sandbiotopen är därför ofta stimlevande arter som bildar grupper som kan bestå av flera hundra individer. Att leva i stim minskar risken att bli uppäten. I den här biotopen kan du t ex hitta de sociala cikliderna från släktena Callochromis och Xenotilapia.

Formen och färgen på sandlevande ciklider är oftast anpassade för att hålla fisken så kamouflerad som möjligt, eftersom det är oerhört viktigt i denna biotop. Cikliderna har också utvecklat en rad andra beskaffenheter och beteenden för att överleva, t ex förmågan att kunna dyka med huvudet före ned i sanden när ett rovdjur kommer nära. Vissa arter har till och med utvecklat särskilda känselorgan som varnar dem för möjliga fiender.

Ett iögonfallande kännetecken för sandbiotopen i Tanganyikasjön är den enorma mängden övergivna snäckskal. I de flesta andra sjöar, dvs sjöar där pH-värdet är neutralt eller surt, skulle dessa skal gradvis upplösas. Det hårda basiska vattnet i Tanganyikasjön förhindrar att så sker och skalen ackumuleras därför i bottensänkor och blir en del av själva bottnen. De anpassningsbara tanganyikacikliderna har naturligtvis dragit nytta av detta och många sandlevande arter använder tomma snäckskal både som gömställen och lekplatser. Sådana ciklider brukar kallas snäcklekare och sätter stort värde på tomma skal i akvariet.

Om du tar en närmare titt på de sandlevande tanganyikacikliderna kan du ser hur ett stort antal arter har lutande tänder. Den typ av tänder gör det möjligt för cikliderna att effektivt skopa upp sand från bottnen och äta upp räkor som gömmer sig i den. Sådana ciklider uppskattar att matas med skaldjur och skaldjursbaserad mat i akvariet.

Den gyttjiga bottnen i Tanganyikasjön

Den gyttjiga bottnen består framförallt av gyttja som förs dit med de floder som tömmer sig i Tanganyikasjön, men kan också innehålla organiskt avfall (avföring, döda och döende organismer, osv). Gyttjan innehåller gott om bakterier vilka fungerar som mat för djurplankton, och du kan därför hitta gott om djurplankton i vattnet precis ovanför den gyttjiga botten biotopen. Djurplankton uppskattas av små skaldjur, och dessa skaldjur blir i sin tur mat åt olika ciklider. Det finns också många ciklidarter som äter djurplankton direkt. 

Det öppna vattnet i Tanganyikasjön

Eftersom Tanganyikasjön är en så enorm sjö är den här biotopen förstås väldigt stor. Det starka solskenet bidrar med så mycket energi att en frodig population av phytoplankton kan leva här, vilken fungerar som mat för djurplankton. Djurplanktonen blir i sin tur mat åt ofantliga fiskstim, vilka oftast inte består av ciklider. Det finns några få ciklidarter som lever ute i det öppna vattnet och som livnär sig direkt på djurplankton, men en majoritet av ciklidarterna som kan hittas här äter istället upp de stimlevande fiskarna.

Det bentiska vattnet i Tanganyikasjön

Eftersom Tanganyikasjön är en så stabil sjö när det gäller temperatur finns det inga vattenrörelser som kan föra ned syre till de nedre regionerna av sjön. Fiskar som vill överleva i det bentiska vattnet i i Tanganyikasjön måste därför kunna hantera låga syrehalter. De måste också klara sig med lite ljus eller leva i komplett mörker, eftersom till och med den starka afrikanska solen har svårt att nå så här långt ned. Många av de ciklidarter som lever i det bentiska vattnet har därför utvecklat särskilda känselorgan som gör det möjligt för dem att orientera sig utan att behöva förlita sig på vad deras ögon kan se. Under det bentiska vattnet finns det inget fiskliv alls, eftersom inga fiskar kan överleva den extrema syrebristen.  

Besläktade artiklar

Prinsessan av Burundi - Neolamprologus brichardi - Information om hur man håller och odlar Prinsessan Av Burundi (Neolamprologus brichardi) i akvarium.
Odla Julidochromis - Information om hur man odlar Julidochromis i akvarium.
Mata Tanganyikaciklider - Information som hjälper dig att ge dina ciklider en god diet.
Skötsel och odling av Telmatochromis bifrenatus - Information om hur man sköter om och odlar Telmatochromis bifrenatus i akvarium.
äggömmande tanganyikaciklider - Information om hur man sköter om och odlar äggömmande ciklider från Tanganyikasjön i akvarium.
Julidochromis - Information om hur man sköter om och odlar Julidochromis-arter i akvariet.
Cyprichromis leptosoma - Information om hur man håller och odlar Cyprichromis leptosoma i akvarium.
Tanganyikaciklidernas underbart värld - En artikel om den mångfald av ciklider som återfinns i Tanganyika sjön.
Tanganyikasjön och dess ciklider - Information om Tanganyikasjön och de många oliak typerna av ciklider som återfinns där.
Tanganyikaciklider - Information om olika biotoper och hur man sköter ciklider som kommer från de biotoperna.
Munruvande tanganyikaciklider -Information om hur man sköter om munruvande ciklider från Tanganyikasjön.
snäcklekande tanganyikaciklider - Information om snäcklekande tanganyikaciklider och deras skötsel.
Odla Aulonocranus dewindti 'Ikola'' - Information om hur man sköter om och odlar Aulonocranus dewindti 'Ikola' i akvarium.
Odla Frontosa ciklid / Cyphotilapia frontosa - Information om hur man sköter om och odlar Frontosa ciklider (Cyphotilapia frontosa) i akvarium.
Tanganyika ciklider - Information om hur man sköter om och odlar Tanganyikaciklider i akvarium.
Tropheus brichardi 'Mpimbwe' - Hur man håller och odlar denna vackra ciklid.
Tropheus duboisi 'Maswa' - Information om hur man sköter denna Tropheus variant.
Tropheus moorii - En guide till hur man håller och odlar Tropheus moorii.
Tropheus sp. - Information om hur man sköter olika Tropheus varianter.
Tropheus sp. Black Kiriza - En guide till hur man håller och odlar Tropheus sp. Black Kiriza.


© 2004-6 Aquaticcommunity.com


Tanganyikaciklidernas olika habitat