Namnet kulfisk används på en lång rad olika arter i familjen Tetraodontidae i ordningen Tetraodontiformes. Alla dessa arter besitter den häpnadsväckande förmågan att blåsa upp sig själva till små bollar när de blir rädda. På grund av denna talang är de på engelska kända under namnen pufferfish, blowfish, balloonfish, globefish och swellfish. Kulfisken är en släkting till piggsvinsfisken, en annan fisk som också kan blåsa upp sig själv när den känner sig hotad. Till skillnad från kulfisken har piggsvinsfisken taggar.
Vilda kulfiskar kan påträffas från 45° latitud N till 45° latitud S. En majoritet av arterna lever i saltvatten, men vissa rör sig in i bräckta vatten och några få arter är sötvattenslevande. Marina kulfiskar lever oftast nära korallrev. Om du vill veta mer om de olika arterna av kulfisk kan du läsa de mer detaljerade artiklarna här på Aquaticcommunity.com som handlar om mer eller mindre vanligt hållna arter av kulfisk. Du kan också ta en titt i vår artdatabas.
Familjen Tetraodontidae innehåller 185 vetenskapligt beskrivna arter och många av dem har framgångsrikt hållits i saltvattensakvarium. Arter från släktet Arothron är särskilt populära, men kulfiskar från andra släkten är också vanligt förekommande i akvarium. Arterna i släktet Arothron brukar kallas ”Fat Puffers” (feta kulfiskar) på engelska och ser väldigt gulliga ut vilket gjort dem till populära husdjur. Deras ögon är stora, och fiskarna kan både blinka och ge ifrån sig ljud. Många akvarister hävdar att varje Arothron fisk utvecklar sin egen distinkta personlighet i akvariet. I släktet Arothron hittar du svartfläckig kulfisk (Arothron nigropunctatus), vitfläckig kulfisk (Arothron meleagris), mangrovekulfisk (Arothron immaculatus), kartkulfisk (Arothron mappa), maskerad kulfisk (Arothron diadematus), smalbandad kulfisk (Arothron manilensis), brun blåsfisk (Arothron reticularis) och vitfläckig kulfisk (Arothron hispidus).
Kulfisken är inte en särskilt skicklig simmare och måste därför använda andra metoder för att skydda sig från rovdjur. Som nämnts tidigare kan den snabbt blåsa upp sig själv för att överraska och förhoppningsvis skrämma bort rovfiskar. Om denna teknik misslyckas kommer kulfisken förlita sig på ett mycket kraftfullt gift vid namn tetrodotoxin (anhydrotetrodotoxin 4-epitetrodotoxin). Både ögonen och större delen av de inre organen innehåller stora mängder av detta nervgift. Levern och äggstockarna är särskilt giftiga, medan hud, muskler, blod och tarmar bara innehåller små mängder gift. Det är därför människor kan äta kulfisk utan att dö, så länge fisken har tillretts av en kunnig och mycket försiktig kock. Köttet är särskilt uppskattat i Japan och Korea, men flera fall av dödlig förgiftning sker varje år i dessa länder.
Kulfisk. Copyright www.jjphoto.dk
Kulfisken kan blåsa upp sig själv eftersom den har en förvånansvärt flexibel och elastisk mage som kan fyllas med vatten. Om kulfisken skräms när den inte är i vattnet kommer den istället att suga in luft. En uppblåst kulfisk är nästan sfärisk. Oavsett om en kulfisk befinner sig i vattnet eller ej ska man alltid anstränga sig för att inte skrämma den. Varje gång en kulfisk blåser upp sig själv riskerar den att dö, eftersom luft kan fastna inuti kroppen och göra det omöjligt för den att återgå till sitt normala skick.
