Silverarrowana tillhör släktet Osteoglossum och beskrevs vetenskapligt av franske zoologen Georges Cuvier 1829. Silverarrowanan räknas till de primitiva fiskarna och har en mycket lång historia. Intressant nog har silverarrowanan tänder i själva tungan. Den är släkt med elefantfisk och den afrikanska fjärilsfisken.
Arten återfinns både i klara forsar och humusrika regelbundet översvämmade områden i Sydamerika. Silverarowanan lever Amazonasfloden och dess tillflöden, i vissa icke-strömmande vatten i Guyana, och eventuellt även i floderna Rupununi och Oyapock. Det typiska habitatet för silverarrowana är troligen våtmarker och översvämmade områden där vattnet är grunt.
I akvariehandeln brukar silverarowanan vara den billigaste arowanan, och den är också den som åtföljs av minst regler för import och export. Den kan bara hållas av den som har ett mycket stort akvarium eftersom den växer sig mycket stor. Det är vanligt att de säljs som förhållandevis små, men de kan växa mycket fort så du bör inte köpa hem en arowana utan att ha en klar plan för hur du ska ta hand om den när den blir större. I naturen har man hittat silverarowanor som varit uppemot 120 cm långa och vägt över 4,5 kg.
Från sitt naturliga habitat är silverarowanan van vid en vattentemperatur kring 24-28 grader C. Den behöver god vattenkvalitet för att må bra i akvariet och både halterna av ammoniak och nitrit måste hållas nära noll. En silverarowana skapar mycket organsikt avfall och filtersystemet måste därför vara effektivt om du inte vill hänge dig åt ständiga vattenbyten. även med ett bra filtersystem bör man byta minst 25% av vattnet varje vecka, och många akvarister byter 50-75% för att vara på den säkra sidan. Vattnet bör vara mjukt och surt; det ideala pH-värdet är 6.0-6.9 och hårdheten bör ligga under dH 8.
Silverarowanans kropp skyddas av stora, kraftfulla beniga fjäll. Ryggfenan och analfenan når nästan till stjärtfenan. Silverarrowanan har längre fenor än arowanorna från Australien, Asien och Afrika. Vid fiskens nederkäke finns två skäggtömmar, och fisken har som tidigare nämnts en stor tunga med tänder i. Som namnet antyder är silverarowanan silverfärgad. Unga fiskar brukar ha en gulorange markering på kroppens sidor. En silverarrowana som får tillräckligt med mat kan växa 5 cm per månad under sitt första år.
Om man vill hålla silverarowana behöver man naturligtvis ett mycket stort akvarium, och det bör vara täckt för att förhindra att fisken hoppar ut. Det finns en tumregel som säger att akvariet bör vara absolut minst 2 gånger, och helst minst 3 gånger, så långt som fisken. Inred akvariet så det finns gott om öppet vatten för din arowana att röra sig i så den kan simma runt utan problem. Silverarrowanor mår inte bra om de inte kan röra sig runt fritt i akvariet. Akvariet måste vara så stort att du även kan inkludera några gömställen åt fisken. Det är vanligt att man håller arowanor ensamma i akvarium, men om du vill kombinera din silverarowana med andra fiskar kan det fungera bra med stora, tåliga fiskar som är halvaggressiva. De bör inte vara så aggressiva att de startar slagsmål, men samtidigt inte så timida att de låter arowanan trakassera dem. Silverarrowana har t ex framgångsrikt hållits tillsammans med stora malar.
En silverarowana behöver en varierad kost. Många djuraffärer ger dem bara guppy och det kan ta lite tid för dem att vänja sig vid annan mat när man fått hem dem. Det är bra att träna dem så de förstår att både levande och död mat går att äta, eftersom det gör det enklare att varierar deras kost. (Dessutom brukar det bli enklare att skaffa fiskvakt åt en fisk som inte kräver levande föda.) Efter lite träning brukar silverarowana acceptera även frusen mat, t ex räkor och fiskfilé. Levande mat går givetvis också bra, t ex fisk, gräshoppor, larver o dyl. De gillar guldfisk, men det är inte nyttigt att ge dem guldfisk för ofta. När man lärt känna sin silverarrowana lite bättre kan man lära den att komma upp över ytan och hämta maten direkt ur handen. Obs! Du bör absolut inte försök lära din arowana det här om du inte är okej med att bli biten under träningsperioden. Såren måste rengöras noggrant och tänk på att fisktuberkulos kan spridas från akvarium till öppna sår.
Tyvärr drabbas silverarowanor förhållandevis ofta av ett sjukdomstillstånd där ena ögat ständigt tittar nedåt. Man vet ännu inte varför, men man misstänker att det beror på olämplig avel hos odlarna. Ett hängande öga kan också bero på att man gett sin arowana för mycket mat så den blivit fet och att fettvävnad nu trycker på ögat inifrån. Försök banta ned fisken och hoppas på att det hjälper.
Silverarrowanan är visserligen ett tufft rovdjur, men den är också en skygg och tillbakadragen fisk som är lätt att råka skrämma i akvariet. Man bör därför vara försiktig med sin arowana så man inte stressar den i onödan. Vissa fiskar blir t ex rädda om en timer plötsligt slår på fullt ljus i akvariet på morgonen när det är mörkt, och det är därför bäst att låta en mildare lampa tändas i rummet först. En uppskrämd silverarowana kan få panik och skada sig själv.
Som framgått av den här artikeln är silverarrowana inte en fisk som kan rekommenderas för nybörjare. Den kräver en hel del omvårdnad och behöver bland annat perfekt vattenkvalité. Dessutom ska man aldrig köpa en liten silverarrowana om man inte vet med 100% säkerhet att man kommer att ha råd, plats och tid att ta hand om den när den blir större. För den som har tillräckligt med tid, plats, pengar och kunskaper är silverarrowanan en oerhört fascinerande rovfisk som ägnar sig åt en lång rad intressanta beteenden.